måndag 4 november 2013

Mitt första fredsuppdrag

Min födsel

På kvällen söndagen den 23 februari när pappa precis skulle  somna sa mamma att hon hade fått väldigt ont i magen och att bebisen nog ville komma ut. Pappa blev först lite förvånad och sa att det inte gick för att han skulle till jobbet dagen efter.
Mamma ringde till sjukhuset som sa att mamma och pappa skulle komma in till dom.

Mamma och pappa kom till sjukhuset i Skövde, KSS,  klockan tio i ett på natten. En barnmorska vid namn Lena tog i mot dom. Först fick mamma ett stort kardborreband runt magen för att mäta hur bebisens hjärta slog och hur tätt mammas värkar kom. Efter en stund fick mamma gå in och duscha i varmt vatten då detta lindrade bra mot det onda i magen.

Efter ett par timmar på sjukhuset fick mamma mer ont och flyttades till ett annat rum. Där fick mamma en mask över munnen för att andas in lustgas. Detta gjorde att mamma blev snurrig och började må illa.
Efter ytterligare någon timme fick mamma ännu mera ont. Då ringde barnmorskan efter en doktor som satte in bedövning i mammas rygg med en stor nål. Detta fick mamma att må bättre en stund och då passade mamma på att sova.
Tillslut fick mamma jättemycket ont i magen och klockan tre minuter över nio på morgonen måndagen den 24 februari föddes jag EMELIE ANNA LINNEA CARLSSON. Jag vägde 3385 gram och var 49 cm lång. De första som sa hej till mig var mamma, pappa, barnmorskan Annika, en undersköterska samt en tjej som skulle bli barnmorska. Jag hade tio fingrar och tio tår och mamma och pappa tyckte jag var världens sötaste bebis. Efter 5 dagar på sjukhuset fick jag komma hem till vår lägenhet i Skövde.




Skrivet av Emelie

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar